Jag satt och gick igenom kamerarullen i mobilen nu på
morgonen och insåg 3 saker. Jag raderar aldrig foton. Jag har så mycket onödigt skit bland mina foton. Och jag har inte ett enda foto på min dotters 1 - års tårta. Jag borde skämmas. Här har jag stått och fotat inte en men två tårtor till en av mina
bästa kompisars son på hans 1-års dag. Två tårtor som jag dessutom bakat. Medan min egna unge får en tårta och den har jag inte ens haft vett nog att dokumentera. Stackars, arma barn. Hon kommer få men för livet. Jag hoppas detta inte kommer leda
till dyra terapisamtal om 15 år.
Det jag dock kan avslöja var att den var supergod och fin. Jag blev riktigt nöjd. Och gästerna på
Kalaset verkade inte klaga heller så.
En annan sak som jag blev påmind om när jag bläddrade igenom fotona på 1-års kalaset var min briljanta idé på cupcakepops. Om jag inte missminner mig så hade sambon gått runt nervös i flera veckor för att jag skulle gå bananas inför det här kalaset
så som jag gjort inför dopet. Det vill säga baka mig till sockerkoma med en miljard olika kakor med färgtema. Han hade fått mig att lova honom vid otaliga tillfällen att jag inte skulle baka för mycket. Att vi den här gången inte har någon lokal
att förvara allt och att det kan vara bra att faktiskt ha mat i kylskåpet så vi kunde hålla liv i vårt barn. Och jag lovade. Och det blev inte för mycket. Eller nu ljög jag. Det blev väldigt mycket. Men det gick åt.
Tillbaka till cupcakepops. Ett par dagar innan kalaset fick jag för mig att vi ändå behöver nåt mer. Det får liksom inte se torftigt ut. Och tänk om det kommer en massa fler än vad vi räknat med. Tänk om fikat hinner ta slut. Tänk om. Tänk om. Tänk
om.
Sambon satte ned foten och fick mig att återigen svära på att jag inte skulle baka någon jäkla sockerkakssmula mer. Jag lovade. Typ. Men dagen innan då sista smörkrämen var kladdad på tårtan och det fanns en bunke kvar med frosting så smet jag iväg
till Ica med en plan.
Ni vet sådana där färdiga muffins? Cupcakes? Små och söta? I choklad eller vanilj. Eller citron? Dem smakar rätt okej men gudomligt med frosting. Men vem försöker jag lura? Allt smakar gudomligt med frosting!
Så jag köpte med mig 2 paket och gick hem. Väl hemma gömde jag paketet väl. Och nästa morgon klippte jag av grillpinnar och satte fast i muffinsen som jag sedan satte fast i ett inslaget paket med stickmassa. ( Sånt man använder vid blomsterarrangemang
)och därefter spritsade jag muffinsen med smörkrämen som blivit över från tårtan. Och se där, det blev jätte fint. Och för all del, om man ska vara sån. Det finns även färdig frosting/smörkräm på burk som skall vara galet god. Kika på hyllorna
med all amerikanska produkter eller i bakgången så ska det finnas där.
Kanske världens sämsta inlägg för någon som skall föreställa en bakblogg. Men nog världens bästa tips om man som normala människor, inte har all tid i världen att baka för ett helt kompani. Eller är ute i sista sekunden.
Receptet på smörkrämen som slår skiten ur all annan smörkräm kommer komma i ett annat inlägg inom kort!
Här ser man fika bordet på dotterns 1-års kalas. Ett litet halvdant foto på tårtan samt en riktigt dålig bild på cupcakepopsen. Men jag hoppas ni förstår poängen.