Det här blev visst en riktigt bra dag! Inte bara för att idag inte blev en sån där händelserik, nu ska vi hitta på en massa roliga aktiviteter dag. Utan en chill dag. Precis som min stackars trötta kropp behövde. Utan för att tandis hörde av
sig. Och avbokade min tid! Och vips kände jag hur endorfinerna pumpade i kroppen! Hur lyckoruset spred sig från mage till fötter. Som tog ett glädje skutt likt en 4 åring på solflickorna. Eller dottern då hon försöker nå upp till den högt uppsatta
hyllan. Med allt barnförbjudet. Ja, varken hon eller jag hoppar inte så högt. 2 långa veckor tills nästa tid. Fantastiskt! Jag låg och grubblade på det där igår natt när jag inte fick sova för avkomman. Att jag hade en tid på onsdag. Och jag liksom
kände hur jag spände mig och blev nervös. Så hårt att jag idag sitter med tandvärk på höger sida. Men det borde inte vara nåt som lite alvedon och dagssömn med dottern inte kan fixa. För apropå det. Dottern somnade på 2 röda efter lunchen. Utan
ansträngning. Det är fortfarande istider där nere hos herr Lucifer.
Så då kan man ju fråga sig varför jag inte passar på att sova. Medan jag kan. Och det är en bra jäkla fråga. Jag ska bara få iväg det här inlägget som den dedikerade storbloggaren jag blivit.
För det var något som jag ville ta upp. Jo. Det här med såser.
Jag är nämligen en sådan person som gärna dränker min mat i goda såser. Torr mat är det värsta jag vet. Såsigt ska det vara. Gärna till allt. Så mycket att jag är en chipsdippare. Chips utan dipp är inte så värst gott. Eller jo. Nu ljög jag.
Men det kan bli godare.
Sambon är till och med värre än mig. Hans tallrikar är allt annat än instagramvänliga. De ser ut som en xxxxxxl barnportion. För väldigt små barn. Allt är ihopgeggat till en sörja. Det är han och dottern.
Man får ju hoppas att han äter vuxenportioner på lunchmötena. Annars vore det som att se baby bossen där han sitter fint i sin kostym. Med en tallrik sörja framför sig. Ätandes med oklanderligt bordsskick.
Jag har två stycken to go to såser som jag ofta gör här hemma. Och idag vill jag prata om den ena. Den är så galet simpel. Vilket jag i och för sig säger om det mesta på den här bloggen. Men det är ju också det jag strävar efter. Det ska vara
lätt, gärna okomplicerat och gå snabbt i köket. Och smaka riktigt gott!
Den här såsen slänger jag ihop om jag serverar fisk, panerad som ugnsbakad. Eller till grönsaksbollarna. Till och med falafeln i wrapen. Den blir liksom aldrig fel och får alla rätter att kännas fräscha och inte lika mastodonta och mäktiga.
Som
Ibland fet sås kan göra.
Du behöver:
1 burk creme fraiche, 2.5 dl till 2-3 personer och 5 dl till 4 - 6 portioner, eller till vår såstokiga familj. Jag utgår från en stor burk i detta recept, så önskas mindre halvera det bara.
En halv citron
2 matskedar frusen dill
Salt och svartpeppar
Häll i allting i en skål och blanda. Smaka av med saften från en halv citron samt salt och peppar.
Låt dra medan du gör middagen.
Så enkelt att det blir pinsamt, eller hur? Men sånt blir man tacksam över när man står där i middagskaoset bland hungriga gnälliga barn. Skällande hundar. Tiggande sambos. Pipiga undulater och katter som river i gardinerna. Typ. Eller bara
om man är trött och jävligt hungrig.
Kall allt- i - allo- sås
Allmänt En kommentar
Det här blev visst en riktigt bra dag! Inte bara för att idag inte blev en sån där händelserik, nu ska vi hitta på en massa roliga aktiviteter dag. Utan en chill dag. Precis som min stackars trötta kropp behövde. Utan för att tandis hörde av
sig. Och avbokade min tid! Och vips kände jag hur endorfinerna pumpade i kroppen! Hur lyckoruset spred sig från mage till fötter. Som tog ett glädje skutt likt en 4 åring på solflickorna. Eller dottern då hon försöker nå upp till den högt uppsatta
hyllan. Med allt barnförbjudet. Ja, varken hon eller jag hoppar inte så högt. 2 långa veckor tills nästa tid. Fantastiskt! Jag låg och grubblade på det där igår natt när jag inte fick sova för avkomman. Att jag hade en tid på onsdag. Och jag liksom
kände hur jag spände mig och blev nervös. Så hårt att jag idag sitter med tandvärk på höger sida. Men det borde inte vara nåt som lite alvedon och dagssömn med dottern inte kan fixa. För apropå det. Dottern somnade på 2 röda efter lunchen. Utan
ansträngning. Det är fortfarande istider där nere hos herr Lucifer.
Så då kan man ju fråga sig varför jag inte passar på att sova. Medan jag kan. Och det är en bra jäkla fråga. Jag ska bara få iväg det här inlägget som den dedikerade storbloggaren jag blivit.
För det var något som jag ville ta upp. Jo. Det här med såser.
Jag är nämligen en sådan person som gärna dränker min mat i goda såser. Torr mat är det värsta jag vet. Såsigt ska det vara. Gärna till allt. Så mycket att jag är en chipsdippare. Chips utan dipp är inte så värst gott. Eller jo. Nu ljög jag.
Men det kan bli godare.
Sambon är till och med värre än mig. Hans tallrikar är allt annat än instagramvänliga. De ser ut som en xxxxxxl barnportion. För väldigt små barn. Allt är ihopgeggat till en sörja. Det är han och dottern.
Man får ju hoppas att han äter vuxenportioner på lunchmötena. Annars vore det som att se baby bossen där han sitter fint i sin kostym. Med en tallrik sörja framför sig. Ätandes med oklanderligt bordsskick.
Jag har två stycken to go to såser som jag ofta gör här hemma. Och idag vill jag prata om den ena. Den är så galet simpel. Vilket jag i och för sig säger om det mesta på den här bloggen. Men det är ju också det jag strävar efter. Det ska vara
lätt, gärna okomplicerat och gå snabbt i köket. Och smaka riktigt gott!
Den här såsen slänger jag ihop om jag serverar fisk, panerad som ugnsbakad. Eller till grönsaksbollarna. Till och med falafeln i wrapen. Den blir liksom aldrig fel och får alla rätter att kännas fräscha och inte lika mastodonta och mäktiga.
Som
Ibland fet sås kan göra.
Du behöver:
1 burk creme fraiche, 2.5 dl till 2-3 personer och 5 dl till 4 - 6 portioner, eller till vår såstokiga familj. Jag utgår från en stor burk i detta recept, så önskas mindre halvera det bara.
En halv citron
2 matskedar frusen dill
Salt och svartpeppar
Häll i allting i en skål och blanda. Smaka av med saften från en halv citron samt salt och peppar.
Låt dra medan du gör middagen.
Så enkelt att det blir pinsamt, eller hur? Men sånt blir man tacksam över när man står där i middagskaoset bland hungriga gnälliga barn. Skällande hundar. Tiggande sambos. Pipiga undulater och katter som river i gardinerna. Typ. Eller bara
om man är trött och jävligt hungrig.